.

Om lite mer än en timma åker jag och mamma till stugan eftersom Henrik-Johannes ska döpas imorn :)
Jag har precis kommit på att jag vill börja jobba med handikappade barn när jag blir äldre, eftersom att jag tycker att det är roligt att lära sig mer om deras sjukdommar och roligt att lära känna dom.
Förra sommaren tog jag ju hand om Jonathan min söta kusin, i några dagar. Okej han kanske tog mycket kraft från mej, men han gav sååå mycket tillbaka, glädje och allt, jag lärde känna honom mycke bättre och han känns som en bror för mej.
Jonathan har en kromosonavvikning (stavning) som gör att han inte lär sig allting lika fort, han är även hyperaktiv och förstår inte riktigt vad man får och inte får göra.
Han är snart 6 år, alltså lika gammal som Smilla min lillasyster, och en person som inte känner honom skulle nog inte förstå att han är så stor. Men han utvecklas och jag har märkt på honom att han har lärt sig jättemycket och blir äldre.
Jag saknar min Jonathan varje dag och jag önskar att vi bodde i samma stad/by så jag kunde träffa honom varje dag. Jonathan har även en underbar familj, Han två storasystrar och en lillebror och världens snällaste mamma och pappa :)

Nu kom mamma hem och jag ska hjälpa henne att fixa så vi kan åka, kramhej :)